Bokklubben vid livets slut

Jag hade förväntat mig att den här boken skulle handla mer om böcker och läsande. Istället var det en son som skrev om sin mamma och allt hon gjort. Det känns inte som om det var riktiga människor utan nästan helgon då de hela tiden pratades om goda saker som mamman gjort över hela världen. Det pratas inte så mycket om böcker trots att det ska vara en bokklubb och när det pratas är det så tråkigt att jag känner att jag aldrig vill läsa de böckerna. Någon enstaka har jag läst men de flesta känner jag ännu mindre för nu efter att ha läst den här boken. Jag blev glad när den äntligen tog slut trots att det är en sorglig berättelse om en mamma som dör, hemskt kanske men den passade inte mig då jag inte gillade stilen alls.

Boken har en egen hemsida om någon skulle vara intresserad av att veta mer.

Boklistan med böcker de pratade om.

Betyg:
1 2 3 4 5

"»Vad är det du läser?« Det är frågan Will ställer till sin mamma, Mary Anne, när de sitter i väntrummet på cancermottagningen. Det är november 2007, kort efter att hon diagnosticerats med långt framskriden cancer.
Detta är den sanna historien om en son och hans mamma, och om den bokklubb som under hennes sista tid i livet för dem närmare varandra. I takt med att sjukdomen sprider sig läggs bok efter bok till läslistan, och i de personliga samtalen kring böckerna får Will och Mary Anne en möjlighet att återupptäcka sina liv och lära känna varandra på ett nytt sätt. I bokklubbens sfär är de inte längre den sjuka och den friska, utan en mamma och en son som tillsammans upptäcker nya världar.
Bokklubben vid livets slut är en ömsint hyllning till en älskad mamma, och en inspirerande betraktelse över böckers förmåga att skapa mening och glädje ur kaos och förgängelse, att skänka oss tröst och vidga vår kunskap om oss själva och andra."